Det blir aldrig som man tänkt sig

I tisdags var vi en bit utanför Eskilstuna med vår keramiklärare och brände Raku. Det var så häftigt och absolut något jag skulle vilja göra igen.
Vår lärare hade berättat noga för oss att det är omöjligt att bestämma hur glasyren kommer se ut efter bränning. Eller som hon alltid säger... -Raku är som livet, det blir aldrig som man tänkt sig... och det är det som lite är tjusningen med rakubränning.

I brännugnen gjord av en gammal tunna lades alla keramiksaker ner, här med hemmagjord glasyr på i pastelliga färger.

Ugnen värms upp med gas till över 1000 grader, viktigt med luftspalt så att det kommer in tillräckligt med syre. Nu kan man se hur varmt det är inne i tunnan. Efter att bränningen är klar. Tar man ut all keramik från ugnen och lägger ner i ett fat, där man häller sågspån över för att få svärta på keramiken.

Efter att sågspånen brunnit ner, läggs keramiken i snön för att svalkas av. Sen är det bara att åka hem och skura fram glasyren som döljer sig under sotet.

Slutresultatet kan bli något liknande detta. Tycker att det är faschinerande hur otroligt vacker glasyren blir. Keramiken skiftar så otroligt mycket från metall till massor av olika färger. Imorgon visar jag bilder på hur bokstäverna blev efter att ha satt upp dem på väggen. Fler saker gjorde jag bland annat Landsortsfyren, men den måste limmas ihop, för jag har byggt den i massor av olika delar. Bilder på den kommer säkert upp någon gång :)

Detta var mitt bidrag till fabriken idag.

Hoppas ni har en riktigt bra söndag, själv har vi barnvakt och ska snart knåpa ihop en liten picknick och gå ner till sjön och njuta av den soliga dagen.

Kram

Helena