Ommålat köksbord...

För ett tag sen lyckades jag äntligen måla om mitt köksbord. Köksbordet är jag uppväxt med i mitt barndomshem, så det har ätits många middagar tillsammans med familjen här. Middagarna, speciellt fredagarna var alltid lite speciella i min familj, min mamma lagar helt galet god mat. Det är som att gå på finrestaurang varje gång man kommer hem och äter. På fredagarna åt vi alltid lite extra god mat och satt länge och åt och pratade. Det är en sån postitiv känsla som jag gärna vill förmedla vidare i min lilla familj.

I alla fall, nu har jag målat om matbordet som tidigare var i furu. Underdelen är turkos och överdelen har jag målat med järnvitriolbets. Ibland går det lite fort när jag målar och det stod på betsen att ytan skulle lackas efteråt. Lack tycker jag är så tråkigt, så jag struntade i det och ställde in bordet. Men tji... fick jag, minsta lilla vattenstänk på bordsytan gjorde att betsen flöt ut. Så det var bara att göra om allt från början igen. Undra när man ska lära sig att genvägar oftast är senvägar?

Nu är det bara stolarna som ska få sig en omgång, några pinnstolar står nere i källaren och väntar på att få ny färg på sig.